Varanda

|

Halo Saida

|

Fatin Interesante

Kolégiu Feto nian husi Madres Missionárias Dominicanas

Kolégiu Feto nian husi Madres Missionárias Dominicanas: Ne’e sai nu’udar eskola katóliku ida ba feto sira mak loke dahuluk iha Oé-Cusse durante Malai mutin nia tempu. Ohin, fatin ne’e, mak hela iha Pante Makassar nia sentru, sai nu’udar fatin furak no laran-kmaan liu husi sidade ne’e.

Kumando

Kumando: Fatin ne’e hela iha Pante Makassar nia tasi-ibun no uza nu’udar edifísiu administrasaun daruak durante Malai mutin nia tempu. Foin daudaun, edifísiu ne’e atu sai nu’udar sentru kulturál husi Pante Makassar konforme ninia planu reabilitasaun nian.

Igreja Santo Antonio (uluk ne’e bolu naran Nosa Senhora do Rosario)

Igreja Santo Antonio (uluk ne’e bolu naran Nosa Senhora do Rosario): Fatin ne’e hela iha Pante Makassar nia tasi-ibun no ema Portugés mak harii iha tinan 1965 hanesan hela-fatin ba ordén Dominicana. Igreja ne’e sai importante tebes durante Páskoa tanba halo prosisaun boot tebes atu hana’i ba estátua husi Senhor Morto – estatua Jesus nia isin halo’ot iha altar espesial iha Igreja laran.

Fatuk-kuak husi Santo António Polsiba

Fatuk-kuak husi Santo António Polsiba: Fatin ne’e hela iha foho-oan nia hun, kapela ki’ikoan ne’e sai nu’udar fatin ne’ebé Santo António hamosu dahuluk. Ohin mós, konsidera nu’udar fatin importante no lulik liu ba ema Katóliku sira iha Oé-Cusse.

Ruína sira husi Palásiu Liurai Oé-Cusse nian

Ruína sira husi Palásiu Liurai Oé-Cusse nian: Liuhusi istória, liurai sira Oé-Cusse nian hetan papél importante tebes iha ierarkia sosiál rejiaun nian. Foin daudaun, Ita bele vizita ruina sira husi hela-fatin ba liurai Oé-Cusse nian, mak harii bainhira sékulu da-20 hahú iha Pante Makassar nia tasi-ibun.

Kapela husi Santo António Nispeno

Kapela husi Santo António Nispeno: Estátua Santo António foin daudaun hela iha kapela ne’e. Ne’e kapela mak daruak importante liu ba ema Katóliku sira iha Oé-Cusse, ne’ebé halo festa tinan-tinan iha loron 13 Juñu, hodi hana’i ba santu.

Rate tuan iha Santa Rosa

Rate tuan iha Santa Rosa: Populasaun Atoni nian simu mate tuir dalan naturál no haksolok liu duke povu sira seluk husi mundu osidentál. Relasaun espesiál no idade’it ne’e ho ema mate no klamar sira bele haree iha kór maka’as sira iha rate tuan iha Santa Rosa, Pante Makassar.

Fatu-Suba

Fatu-Suba: Iha Malai mutin nia tempu, komarka tuan Fatu-Suba sai nu’udar edifísiu ida ne’ebé boot liu iha Oé-Cusse. Ohin, bele vizita ruina sira husi fatin ne’e ne’ebé hela iha foho nia tutun iha sentru Pante Makassar nia aas no haree loro-monu furak lahalimar aleinde sidade ne’e.

Monumentu Lifau

Monumentu Lifau: Lifau sai nu’udar eventu importante husi istória Timor-Leste nian. Ne’e hanesan tasi-ibun ne’ebé ema Portugés mai iha 1515 no hahú liu duke tinan 450 husi kolonizasaun. Ne’e mós sai nu’udar kapitál durante Malai mutin nia tempu.

Sentru Sosiál husi Nossa Senhora de Fátima

Sentru Sosiál husi Nossa Senhora de Fátima: nia hahú serbisu iha fulan Outubru tinan 2003 ho objetivu atu fó apoiu ba labarik sira ne’ebé família sira osan laiha no hanorin lian Portugés ba sira. Foin daudaun, hatene di’ak liu nu’udar Sentru Komunidade husi Padiae, instituisaun ne’e habelar ninia serbisu sira no labarik sira simu klase IT no kostura. Mós iha projetu agrikultura nian no projetu atu harii fali uma sira ba ema sira mak osan laiha. Alende suporta sira nia estudu, sira aprende talentu seluk hanesan prepara hahan, higene no tratamentu saude.

Merkadu Numbei

Merkadu Numbei: merkadu lokal Numbei maka dalan diak hodi esperiensia merkadu lokal Timor nian. Ho variadade produtu lokal , ropa ujadu/obralan, no sasan ki’k oan sira seluk. Merkadu ne’e rame/nakonu tebes iha loron Sabadu ho agrikultor sira hosi foho lori sira nia produtu hodi faan.

Fonte Sagrada

Fonte Sagrada: Ba komunidade husi Oé-Foko, Fonte Sagrada sai nu’udar fatin lulik ne’ebé hala’o adat no serimónia sira ne’ebé importante ba komunidade. Bainhira mai vizita, ema lokál sira husu ba bei’ala sira hodi hatama no haree bee-tudak labaibain. Fonte Sagrada fatin ida furak atu vizita durante tinan nia laran, fatin ida ne’e uniku no furak depois de tempu udan bainhira be’e tudak sulin makas iha fulan (Abril ate Agustu)!

Geiser Tahu nian

Geiser Tahu nian: Paisajen ho tahu mak nakali hein Ita iha foho sentrál Oé-cusse nian naran Oé-Silo – esplora fatin jeotermál ne’e no haree oinsá mak forma rai ne’ebé hale’u. Ita haree paisajen mak taka ho tahu malahuk, ho geiser sira mak hasai bee-suar, konforme Ita esplora área tahu nian husi Oé-Silo.

Citrana

Citrana: Esplora tasi-ibun sira mak seidauk estraga naran Citrana, Oé-Cusse. Bainhira bá Citrana garante katak bele haree didi’ak baleia sira ne’ebé ba-mai. Estasaun ba-mai husi Baleia sira entre fulan Outubru no fulan Dezembru. Iha Citrana, vizita Igreja milagre ne’ebe koñesidu ho naran St. Relique, mosu St. Relique ne’ebe rai iha Kapela refere. Ita boot sira mos bele aproveita goja area plantasaun bua ne’ebe luan (koñesidu ho naran Tepa-Ana no Tepa-Naek), iha nebe Povu Oe-Cusse selebra sira nia kolleta tinan ida dala ida iha fulan Setembru. Ema sira mak hela iha Citrana sente orgullu ba sira-nia peskadór tradisionál sira ho kbiit no ikan di’ak, karik iha oportunidade koko atu bá peska husi ikan tropikál sira ho ema lokál sira.

Memoriál Koreia nian

Memoriál Koreia nian: Iha loron 6 fulan Marsu 2003, ema nain lima nu’udar forsa dame Nasoins Unidas nian husi Koreia hamate iha mota husi Oé-Cusse. Ohin, memoriál ne’ebé hela iha Pante Makassar nia sentru hana’i ba ema soldadu sira mak hamate enkuantu serbisu atu hadi’ak Timor-Leste.

Street Art Painting on the Customs Wall in Palaban Pante Macassar Oe-Cusse

Street Art Painting : Provide a new dynamic and attraction. The artwork showcase in a tangible way the long and colourful culture and history of Oé-Cusse, making it an important attraction for tourists and locals.

Send this to a friend